RFID-teknik har verkligen förändrat spelreglerna för supply chain management genom att använda dessa små taggar och läsare för att sända information trådlöst, vilket gör det mycket enklare att spåra vad som går vart. I grunden behöver en RFID-uppsättning tre huvudsakliga komponenter: själva taggarna, läsarna som plockar upp deras signaler, och någon typ av programvara för att bearbeta all den data. Det finns också två grundläggande typer av taggar där ute: passiva som behöver läsarens energi för att fungera, och aktiva taggar som har egna batterier så att de kan fortsätta sända information även när de inte är i närheten av en läsare. Butiker, fraktbolag och sjukhus har alla tagit i bruk RFID eftersom det gör att man kan följa produkter genom hela resan från fabriksgolvet till kundernas händer mycket smidigare. Lagerhanteringen får också en rejäl lyftning eftersom chefer får omedelbara uppdateringar, vilket minskar misstag och hjälper till att driva verksamheten bättre i stort. Några siffror från Cybra.com stöder detta, där framgår att företag som använder RFID ofta ser att deras lageröversikt ökar med allt från 2 % till så mycket som 20 %, vilket innebär färre borttappade varor och nöjdare kunder.
I leveranskedjor fungerar aktiv RFID ganska annorlunda än passiva RFID-system. Aktiva taggar har inbyggda batterier som gör att de ständigt kan sända signaler, vilket gör dem perfekta för stora operationer som containerhamnar eller lagerhantering där täckning är viktigast. Passiva RFID-taggar behöver läsarenheter för att aktiveras, så de är bättre lämpade för saker som kontorsmaterial eller smådelar som inte rör sig så mycket. Den riktiga fördelen med aktiv RFID kommer när man hanterar lager över stora anläggningar. Företag inom detaljhandeln rapporterar färre felplacerade varor och smidigare påfyllnadsprocesser efter att ha implementerat dessa system. Forskning från bland annat Auburn University visar också på något imponerande. Före RFID hade många företag endast cirka 65% lagerprecision. Med korrekt implementering stiger denna nivå till över 95% i de flesta fall. En sådan förbättring innebär att lagren kan köras snabbare, färre produkter går vilse mellan hyllorna och i slutändan sparas pengar på onödiga inköp och arbetstimmar som annars skulle läggas på att leta efter saknad lager.
RFID-teknik ger företag en stor fördel jämfört med både NFC-taggar och traditionella streckkoder. Visst fungerar NFC bra i snabba tap-and-go-situationer på kort avstånd, men RFID kan täcka mycket större områden och påverkar verkligen hur leveranskedjor fungerar i vardagen. Streckkoder kräver att någon riktar en scanner direkt mot dem, medan RFID helt enkelt fungerar i bakgrunden och spårar objekt automatiskt när de rör sig. Företag som byter från streckkoder till RFID sparar vanligtvis pengar på arbetskraft och får dessutom mycket bättre lagerstyrning, eftersom RFID hanterar mycket mer information samtidigt utan problem. I butiker till exempel har många rapporterat färre tomma hyllor och att produkter faktiskt finns där när kunderna vill ha dem, vilket innebär nöjdare kunder och smidigare operationer överlag.
RFID-taggar bidrar med något mycket värdefullt när det gäller att hålla koll på lager i realtid, och detta hjälper till att stoppa de irriterande situationerna med bristande lager och säkerställer att produkterna finns tillgängliga. När företag får kontinuerliga uppdateringar om vad som finns i lager kan de hantera sin lagerförvaltning bättre och undvika försäljningsförluster eftersom kunder inte hittar det de behöver. Ta H&M som ett exempel – de införde RFID i sina butiker och lager och märkte en mycket bättre exakthet i sina inventarier samt färre tomma hyllor. Möjligheten att se exakt vad som sker med lagret i realtid gör att företag kan justera snabbt när marknaderna förändras oförutspådde, vilket gör att hela leveranskedjan blir mer smidig och responsiv till kundernas behov.
RFID-teknik för automatisk datainsamling minskar arbetskostnader och i stort sett eliminerar de irriterande mänskliga felen som plågar lagerhanteringen. Inget slöseri med tid på manuella räkningar eller huvudvärk vid datainmatning innebär att personalen kan fokusera på egentligen viktiga uppgifter istället för att bara sköta pappersarbete. Återförsäljare som övergått till RFID-system rapporterar att de spar tusentals kronor årligen, främst för att de förlorar färre varor vid lagerinventering och deras fraktavdelningar fungerar smidigare. Även om det kan kännas överväldigande att lämna de gamla metoderna i början, upptäcker de flesta företag att RFID effektiviserar hela deras verksamhet. Visst krävs en investering i början, men långsiktiga fördelar väger i de flesta fall upp kostnaderna när man ser den förbättrade exaktheten i alla delar.
RFID-taggar förbättrar verkligen precisionen när det gäller att skicka ut varor och fylla beställningar, vilket minskar misstag och gör kunderna nöjdare i slutändan. Med dessa små chip fästa på produkter kan företag spåra exakt var saker befinner sig i varje given situation, så risken minskar att skicka fel vara till någon eller missa en leveransdeadline. Särskilt nytta får detaljhandelsbutiker av denna typ av tillförlitlighet eftersom ingen vill vänta veckor på något man beställde förra veckan. Lagerchefer i hela landet har sett med egna ögon hur RFID-teknik effektiviserar operationerna inne i sina anläggningar också. Företag som regelbundet levererar inom uppgivna tidsfönster ser sina ekonomiska resultat förbättras eftersom nöjda kunder tenderar att återkomma gång på gång. När kunder vet att de kan lita på att få det de betalat för när de förväntar sig det, bygger detta långvariga relationer mellan varumärken och konsumenter.
När företag börjar använda NFC- och RFID-teknik i sina spårningssystem blir integritet en stor fråga, särskilt när det gäller saker som kundnamn och adresser. Vi ser dessa chip dyka upp överallt, från lagerinventering till säkerhetsetiketter i butiker, vilket innebär många möjligheter för någon att snoka där den inte bör. Reglerande myndigheter och branschorganisationer har försökt hålla jämna steg genom att skapa regler kring dataskydd. GDPR är ett exempel, liksom ISO-standarder som kräver att företag får tillstånd innan de samlar in personlig information. Inom branschen är man medveten om att balansen mellan ny teknik och integritet inte är lätt att hitta. De flesta håller med om att stark kryptering är en grundförutsättning idag, men det som egentligen räknas är hur företagen faktiskt tillämpar dessa säkerhetsåtgärder genom sina leveranskedjor utan att kunderna känner att de ständigt övervakas.
Att investera pengar i RFID-system innebär vanligtvis att man gör stora första utgifter på saker som utrustning, mjukvarupaket och utbildning av personal i hur de ska användas ordentligt. Även om dessa startkostnader kan verka ganska höga bör företag inte glömma bort de fördelar som kan uppnås långsiktigt. Många tillverkare inom olika branscher har lyckats överkomma dessa ekonomiska utmaningar och upplevt påtagliga fördelar efter att ha infört RFID-teknik. Det gäller särskilt inom detaljhandeln, där man märker en förbättrad lagerhållning och färre förlorade varor när man går från traditionella manuella kontroller till automatiserad RFID-skanning. Enligt marknadsundersökningsrapporter börjar företag vanligtvis se avkastning inom 12-18 månader eftersom deras verksamheter blir smidigare och slöseriet minskar. Vissa lagerhallar rapporterar att de minskat arbetstimmar med nästan 30 % så snart RFID fullt ut integrerats i hela anläggningen.
Att införa RFID-teknik i äldre leveranskedsystem är inte lätt och medföljer en del huvudbry. Äldre system är helt enkelt inte byggda för modern RFID-teknik, vilket gör att de ofta kolliderar istället för att samarbeta smidigt. Detta skapar olika problem, från lagerfel till förseningar i leveranserna. Men det finns sätt att hantera detta. De flesta företag investerar antingen i särskild programvara kallad mellanprogramvara eller anlitar externa konsulter som vet hur man får det gamla och nya systemet att samarbeta. Ta exemplet från ABC Manufacturing förra året. De lade månader på att få sitt RFID-system att kommunicera med sin decennier gamla lagerhållningsprogramvara. När det väl fungerade sjönk felfrekvensen med nästan hälften och spårningen blev mycket snabbare. Alla som funderar på att införa RFID bör verkligen titta på vad andra företag har varit med om innan de kastar sig in i det hela. Att lära av dessa erfarenheter kan spara mycket tid och pengar på sikt.
Att kombinera IoT med RFID-teknik förändrar hur företag ser på sina leveranskedjor. När dessa tekniker fungerar tillsammans gör de det möjligt att spåra produkter i realtid när de rör sig genom lager och distributionscenter. Hela systemet blir som ett nätverk där information flödar mellan olika delar av leveranskedjan. Bättre lagerhållning uppnås genom denna koppling. Många återförsäljare använder idag IoT-sensorer för att automatiskt följa lagersaldon. Detta minskar fel som uppstår vid manuell räkning av varor och hjälper till att avgöra när det är dags att beställa mer gods baserat på faktiska efterfrågemönster. Leveranskedjor blir mycket snabbare att anpassa till förändringar i kundbehov när företag implementerar dessa smarta system. Vi ser stora förbättringar inom logistikoperationer tack vare denna kombination av teknologier.
När vi kombinerar blockkedjeteknik med RFID-taggar öppnar sig alla slags nya möjligheter för att hålla data säker och spårbar under hela processerna. Med blockkedjor blir all information som samlas in av RFID i praktiken oföränderlig och kan kontrolleras när som helst, vilket ger alla som är involverade i leveranskedjan större tilltro till vad som sker. När vi talar om praktiska tillämpningar så blir NFC-affärskort allt vanligare bland professionella i dagens samhälle. Bara att knacka dem mot en telefon och BAM, kontaktinformation eller företagsuppgifter visas omedelbart. Bästa delen? De skyddar privat information tack vare stark kryptering från början till slut. För företag som vill hålla sig framför andra, att integrera blockkedjefunktioner i befintliga RFID-system ger den extra säkerhetsnivå som krävs utan att offra den enkelhet modern handel kräver.
RFID-system genererar massor av data varje dag, och artificiell intelligens blir allt bättre på att förstå all denna information för att hjälpa till att fatta bättre beslut. När företag kan förutsäga vad kunder vill ha innan de ens frågar, blir resursplanering mycket enklare samtidigt som spillager minskar och de irriterande bristerna i lager undviks. AI-programvaran gräver i RFID-siffrorna och upptäcker mönster som ingen annan skulle märka, vilket ger chefer användbar information om hur deras leveranskedjor kan prestera nästa månad eller kvartal. Inom branschen har man pratat i åratal om hur viktig prediktiv analys kommer att bli framöver. Företag som tar ledningen i detta får stora fördelar framför konkurrenter som fortfarande litar på känslor snarare än hård data när de hanterar sina logistiknätverk. I framtiden kommer sannolikt leveranskedjehandläggare inte att kunna fungera utan tillgång till denna typ av insikter på mycket lång tid.